Organisera redigeringsarbetet
Vägen från råmanus till slutkorrektur kan kännas lång och ibland oändlig. Så här organiserar du arbetet inför kommande redigeringsrundor bästa sätt.
Inlägget innehåller kommersiella länkar
Redigeringsarbetet är ofta förknippat med fullklottrade sidor som ändras och justeras och bearbetas för att göra den ursprungliga berättelsen ännu tydligare och vassare.
1. Ta en paus ifrån manuset
Ta en viktig paus ifrån ditt manus och gör det gärna med jämna mellanrum. Det kan ge nya värdefulla infallsvinklar och perspektiv, men även förnyad energi och glädje. Det är bra om såväl författaren som lektören och korrekturläsaren kan göra dessa pauser.
2. Identifiera mottagaren
Efter en paus kan du börja med att kontrollera så att ditt manus vänder sig till rätt och önskad målgrupp. Försök läsa texten med nya ögon, samt utan uppehåll och utan att fundera på eventuella ändringar.
3. Trovärdighet och fakta
Oavsett i vilket tempus berättelsen är skriven krävs det noggrann research. I redigeringsrunda 2 bör därför kontrollera trovärdighet och tidslinje.
Nutidsmanus: kolla upp gatunamn, platser, mode, trender, språkliga uttryck mm.
Historiskt manus: kolla upp uppfinningar, talesätt, färdmedel, yrken, hierarkier mm.
4. Intrigen
Hur är det med intrigerna karaktärerna emellan? Är de värda att kämpa för och är det rimligt att karaktärerna ger upp i vissa lägen? Finns det andra, mer logiska lösningar?
Framförallt bör du fundera över om läsaren kan identifiera sig med någon av karaktärerna och om intrigen verkligen är hållbar.
5. Karaktärerna
Huvudkaraktärerna bör bestå av en protagonist och en antagonist som båda är lika viktiga för att hålla storyn vid liv.
Protagonisten: en karaktär som läsaren känner igen sig i och känner för: hen har fel och brister, kärleksproblem, dålig självkänsla, lågt självförtroende, utför hjälte/anti-hjälte-insatser, har uttalade rädslor, hamnar i någon form av knipa etc.
Antagonisten: en karaktär med eget syfte, mål och agenda som gärna får komma i vägen för protagonisten (för att skapa konflikt). Se till så att konflikten får läsaren att reagera, känna och tycka - och gärna välja sida.
6. Perspektiv och vinkling
Se till att hålla rätt perspektiv genom hela storyn - om det är tanken. Är tanken att huvudpersonen (eller en annan viktig karaktär) ska byta perspektiv kan det exempelvis ske i samband med ett nytt kapitel eller då en ny tidsepok inleds. Det kan också ske genom en tydlig gräns mellan två stycken i form av en markering av något slag.
7. Dialogen
Det är viktigt att dialogen inte rinner ut i sanden som den tenderar att göra i verkligenheten. Karaktärerna ska helst komma fram till något som håller intresset uppe och som för historien framåt.
Kontrollera att dialogen känns naturlig och har ett bra flyt. En kombination av direkta frågor och svar, olika känsloyttringar, inre monologer och hetsiga diskussioner gör att dialogen känns varierande, intressant och realistisk.
8. Brödtexten
All text som inte tillhör dialogen kallas för brödtext. Försök att identifiera författarens författarröst och stil för att försäkra dig om att texten är unik. Titta också på språket som helhet: Är det homogent, spretigt, realistiskt, tidsenligt, sammanhängande?
I brödtexten
ingår även gestaltningar av olika slag; något författaren
vill visa snarare än berätta och som kan ske genom att använda metaforer,
målande beskrivningar, drömtydning eller liknande.
9. Språket
Språket ska vara relevant för genren och målgruppen; slang bör inte blandas med akademiska termer och uttryck och vise versa. Samtidigt som språket kontrolleras kan du även ta en titt på tempus igen. Försök att se brödtexten som manusets ton och helheten som författarens röst.
9.1 Grammatiken
Huruvida man bör använda sig av "svengelska" eller inte är en smaksak. Jag kan tycka att det är okej om det är nödvändigt för kontexten, inte annars.
Grammatiska fel som felstavning, syftningsfel, felaktigt bruk av
skiljetecken, plötsliga byten av tempus, felaktig meningsbyggnad med mera, får inte förekomma.
9.2 Småord
Även här handlar det om tycke och smak, själv anser jag att onödiga småord bör raderas så långt som det bara är möjligt. Se även över längden på meningar och stycken. Korta meningar är lättare att läsa och luftiga texter mer tillgängliga.
Meningar med flera bisatsinledare, (och, som, såsom, genom) är generellt för långa, samtidigt som ett manus mår bäst av variation; en blandning av långa och korta meningar är alltså bäst.
10. Läsvänlighet
Radavstånd, typsnitt, teckenstorlek, styckesindelning, mellanslag, indrag, marginaler, layout, omslag, innehållsförteckning, rubriker, kapitel... Är alla dessa delar överskådliga, tydliga och lättillgängliga?
