Förberedelser inför redigeringsrundor
1. Pausa från manuset
Precis som det låter bör du ta en paus ifrån manuset med jämna mellanrum. En paus innebär ofta nya perspektiv, förnyad energi och återupptäckt nyfikenhet. Helt enkelt sådant som ett manus mår bra av.
Observera att pausandet bör gälla såväl författaren som lektören och korrekturläsaren.
2. Identifiera mottagaren
Efter viloperioden bör du börja med att kontrollera så att manus vänder sig till rätt/önskad målgruppen. Försök läsa texten med nya ögon och utan uppehåll eller ändringar.
3. Trovärdighet och fakta
I redigeringsrunda nummer två bör du kontrollera trovärdighet och tidslinje:
- går karaktärerna ut ur samma rum som de nyss gick in i
- är det logiskt att karaktärerna vaknar nästa dag/några timmar senare/i det rum där de vaknar
- finns de platser som omnämns på riktigt och om de är verkliga; beskriv dem så autentiskt som möjligt
- en graviditet varar i nio månader (egentligen 10)
- tar det verkligen 25 minuter med spårvagn/tunnelbana/buss från punkt A till punkt B och går det verkligen kollektivtrafik på den sträckan
Oavsett i vilket tempus berättelsen är skriven (nutid, dåtid, framtid) krävs noggrann måste research.
Ett manus i nutid: läs på om infrastrukturen (kollektivtrafik, tidtabeller, busshållplatser etc.), gatunamn, sevärdheter, mode, trender, slanguttryck med mera.
Ett historiskt manus: läs på om uppfinningar, uppfinnare, kulturliv, talesätt, färdmedel, yrkeskategorier, hierarkier med mera.
4. Intrigen
Hur är det med intrigerna karaktärerna emellan - förstår läsaren att de är värda att kämpa för? Är det rimligt att karaktärerna ger upp i vissa lägen och finns det någon annan, mer logisk, lösning? Kan läsaren identifiera sig med någon av karaktärerna/intrigerna?
Kort och gott - Är intrigen hållbar?
5. Karaktärerna
Huvudpersonerna bör utgöras av minst en protagonist och en antagonist. De spelar olika roller i en story och är båda lika viktiga för att hålla storyn vid liv.
En protagonist är en karaktär som läsaren känner igen sig i och känner för: hen har fel och brister, kärleksproblem, dålig självkänsla, lågt självförtroende, utför hjälte/anti-hjälte-insatser, har uttalade rädslor, hamnar i någon form av knipa etc.
En antagonist är en karaktär med ett eget syfte, mål och agenda. En antagonist som gör saker "bara för att" blir lätt ointressant, därför får antagonisten gärna komma i vägen för protagonisten så att åtminstone en konflikt uppstår. Se till så att dessa konflikter får läsaren att reagera, känna och tycka - och gärna välja sida.
6. Perspektivet och vinklingen
Se till så att perspektivet bibehålls genom hela storyn - om det är tanken. Är tanken att huvudpersonen eller någon annan viktig karaktär ska byta perspektiv någonstans i berättelsen bör detta ske på ett tydligt sätt.
Skiftningen kan exempelvis ske i samband med ett nytt kapitel eller då en ny tidsepok inleds. Det kan också göras genom en tydlig gräns mellan två stycken i form av en markering av något slag (tre stjärnor, ett streck, ett utskrivet årtal etc.)
7. Fantasy, fiction och magi
7. Dialogen
Det är viktigt att dialogen inte bara rinner ut i sanden, som den ibland gör i verkligenheten, utan att karaktärerna kommer fram till något som håller intresset uppe och som för historien framåt.
8. Brödtexten
All text som inte tillhör dialogen kallas för brödtext. Försök att identifiera författarens författarröst och stil för att försäkra dig om att texten är unik. Titta också på språket som helhet: Är det homogent, spretigt, realistiskt, tidsenligt, sammanhängande?
Kort och gott: Se till så att samma tonalitet bibehålls rakt igenom.
I brödtexten ingår även gestaltningar av olika slag. En gestaltning är något författaren vill visa snarare än berätta och som kan ske genom att använda metaforer, målande beskrivningar, drömtydning etcetera.
9. Språket
Språket måste vara relevant för genren och målgruppen. Ska du använda slang bör du inte blanda detta med akademiska termer och uttryck. Och vise versa. Samtidigt som du kontrollerar stilen kan du passa på att kontrollera tempus (ja, igen).
Försök att skilja på brödtexten och språket i sin helhet:
- Brödtexten bör betraktad som manusets egen ton
- Språket bör betraktad som författarens röst och språkförståelse
9.1 Grammatiken
Själv anser jag att svengelska bör undvikas, såvida det inte är helt nödvändigt för kontexten. Grammatiska fel, såsom felstavning, syftningsfel, felaktigt bruk av skiljetecken, plötsliga byten av tempus, felaktig meningsbyggnad med mera, får bara inte förekomma.
Om författaren har bristande ordförståelse och grundläggande språkkunskaper bör detta adresseras på ett tidigt stadium och på ett tydligt, konstruktivt sätt.
9.2 Småord
Här kan vi gärna tycka olika, men alla onödiga småord bör raderad så långt det bara går. Småord kan du ersätta med hjälp av funktionen "Sök och ersätt". Fungerar meningen utan en massa småord - radera!
Korta meningar är inte bara lättare att läsa, de är också mer "nutid". Meningar med flera bisatsinledare, (och, som, såsom, genom) är generellt sett är för långa, men samtidigt mår ett manus bäst av lagom variation. En blandning av långa och korta meningar är alltså att rekommendera.
Lästips: Svenska skrivregler, Svensk grammatik
10. Läsvänlighet
Radavstånd, typsnitt, teckenstorlek, styckesindelning, mellanslag, indrag, marginaler, layout, omslag, innehållsförteckning, rubriker, kapitel - är det överskådligt, tydligt och lättillgängligt?
Lästips: Typografisk handbok